Öppen källkod och öppna standards

[Christian Engström]

Början av tråden Pirater och frikodare innehåller en diskussion om vårt stöd för öppen källkod och öppna standards, men efter ett tag drog den tråden fullständigt off topic, så jag har valt att inte flytta den hit.



Istället föreslår jag att vi tar diskussionen här om vad vi vill skriva i principprogrammet om öppen källkod och öppna standards.



Det vi har i Principprogram 3.0 som syftar till att uttrycka att vi gillar öppen källkod och öppna standards är i första hand det här avsnittet:

Principprogram 3.0Förutom genom patenträtten försöker stora företag skaffa sig monopolsitationer även på andra sätt. Genom att hemlighålla datalagringsformat och på andra sätt försvåra eller omöjliggöra interoperabilitet skapar de en inlåsningseffekt, som begränsar konkurrenternas möjligheter och sätter den fria marknaden ur spel. Detta leder till högre priser och lägre innovationstakt.

När den offentliga sektorn gör upphandlingar eller producerar information måste detta ske på ett sätt som aktivt motarbetar bibehållandet eller uppkomsten av privata monopol på information, kunskap, idéer eller koncept.



Privata monopol ska bekämpas.

Flera personer har sagt att de tycker att det här är alldeles för kryptiskt för att någon ska begripa att det är öppen källkod vi pratar om, och jag är böjd att hålla med om den åsikten.



Så vad ska vi skriva istället/också? Ordet är fritt.

[John Nilsson]

Christian Engström (2007-Apr-24)Så vad ska vi skriva istället/också? Ordet är fritt.

Vilka aktörer och effeker är vi intresserade av i detta samanhang?

Det offentligas skylldighet att inte slösa med skattebetalarnas pengar genom onödiga licenskostnader och lock-in effekter.

Det offentligas skylldighet att inte riskera säkerheten i samhällets information och infrastrukturgenom att köra program som medborgaren inte kan granska (offentlighetsprincipen?)

Medborgarens rätt att ta del av offentliga handlingar i sitt eget hem utanatt tvingas köra proprietära mjuvaror.

Samhällets behov av fri tillgång till kunskap och kultur för vidare utveckling.

osv...

[Freeman]

John är förmodligen inne på rätt spår. Att stat, kommun och landsting bör använda sig av öppna format i sin kommunikation med medborgarna. I den mån det går, förstås. Det är svårt att se hur vi skulle kunna göra det till ett tvång, med tanke på hur mjukvarumarknaden ser ut. Personligen skulle jag ju gärna se att alla offentliga institutioner använder sig utav öppen/fri mjukvara. Det är dock ännu svårare att påtvinga, så frågan får nog kretsa runt formaten.



Då kan det bli dags att skilja mellan öppen och fri mjukvara. Vi måste försöka utgå från att medborgarna inte ska behöva betala licensavgifter för att läsa offentliga dokument. Inget säger dock att öppen mjukvara är detsamma som gratis mjukvara.



Jag tycker inte att skattepengar som investeras i utveckling av mjukvara ska resultera i annat än öppen/fri mjukvara. Jag ser verkligen ingen nytta med det alls. Se Programverket.



Ja du Christian, om vi bara ska omformulera texten så vet jag inte om den här diskussionen är så intressant. Jag ser hellre att vi sätter lite press på våra offentliga verksamheter. Det, om något, är att uttrycka vårt stöd för öppen/fri mjukvara.

[TeirdeZ]

OKOS och Eksjö kommun är bra referenser här. Man kan ha med i principprogrammet att det måste finnas stöd, hjälp och information för kommuner och landsting som vill göra övergången.



ITis i Enköping drev igenom ett mycket illa planerat mjukvarubyte där bland annat lärarkåren stod handfallna inför den nya "mystiska" mjukvaran.

[Christian Engström]

Jag har gjort reklam för den här tråden på <a href=http://www.linuxportalen.se/>Linuxportalen</a>, och hoppas att många frikodare från olika håll kommer hit och diskuterar.<br>
<br>
Nu hade jag tänkt referera till ett par av mina inlägg i den tidigare tråden (som sedemera drev off topic), men för att få eventuella svar här postar jag om dem i den här tråden. Jag ber om ursäkt för allt ompostande.<br>
<br>
<hr><br>
<b>Pirater och frikodare</b><br>
<br>

Varför innehåller Pirate Manifesto dessa rader?<br>
<br>
"We are not the free software or open source movement. This does not prevent us from agreeing with these movements on several issues, one of the more notable being the patentability of software."<br>

<br>
Jag kan hålla med om att den passagen är svårtolkad, men jag kan förklara. Man kan säga att den betyder två olika saker.<br>
<br>
<b>För det första</b> är vi inte <i>bara</i> intresserade av de frågor som är viktiga för frikodsrörelsen. Vi har en bredare agenda, som också innefattar fildelning och piratkopiering. <br>
<br>
Just piratkopiering brukar många ledande företrädare för fri programvara och open source försöka hålla sig borta ifrån, eller till och med ta avstånd från. Dels för att det ur frikodsrörelsens perspektiv är mycket bättre om folk konverterar till fri programvara än att de använder piratkopierade ofria program. Men framför allt (gissar jag) för att de inte vill ta risken att råka ut för "guilt by association". Det är det intryck jag har fått från bland annat <a href=http://www.linuxportalen.se/blog/738>diskussioner på Linuxportalen</a>.<br>
<br>
Så fina i kanten är inte vi. Vi menar att pirater och frikodare sitter i samma båt, och därför bör samarbeta. För frikodare är det patent (på mjukvara) som är det stora hotet, medan de egentligen inte har några särskilda problem förorsakade av upphovsrätten. För pirater är det dagens extrema upphovsrättslagstiftning som är huvudproblemet, medan patent bara ställer till med problem indirekt.<br>
<br>
Men trots att pirater och frikodare är fokuserade på olika delar av immaterialrätten, menar vi att det bara är olika aspekter av samma underliggande konflikt. Det handlar om stora företag med delvis förlegade affärsmodeller som vill stanna klockan på en punkt där de själva stod på topp, och använda immaterialrätten för att förhindra de nya möjligheter som tekniken ger. Därför tycker vi att frikodare och piratkopierare bör göra gemensam sak.<br>
<br>
<b>För det andra</b> har i synnerhet rörelsen för fri programvara vissa ståndpunkter som går längre än våra, och som vi inte nödvändigtvis håller med om.<br>
<br>
Rickard Stallman själv ser proprietär programvara som något av naturen ont, som bör bekämpas med alla medel. Det håller vi inte med om. Vi ser öppen programvara som någonting väldigt bra och positivt, men vi menar att även ofria program kan ha ett existensberättigande. Vi vill se en värld där fria och ofria program kan samexistera och kunkurrera på lika villkor. Om fri programvara ska skaffa sig totalt världsherravälde får den göra det på egna meriter, inte med hjälp av lagstiftning som omöjliggör eller försvårar för kommersiella alternativ.<br>
<br>
Även mindre kompromisslösa frikodsförsvarare än Richard själv har också uttryckt oro över att vi vill begränsa och förkorta upphovsrätten, utan att samtidigt lagstifta om att källkoden måste göras tillgänglig när skyddstiden går ut. Eftersom GPL bygger på upphovsrätten oroar de sig över att ondsinta företag skulle kunna ta fem år gammal GPL-kod och bygga in den i helt slutna program, om Piratpartiets upphovsrättslagstiftning gällde. Därför skulle de vilja se ett lagstadgat krav på publicering eller deponering av källkoden för alla program.<br>
<br>
Det tycker vi är att gå för långt. Jag har argumenterat mot det förslaget bland annat <a href=http://forum.piratpartiet.se/FindPost62691.aspx>här</a>. Även om man kan sympatisera med motiven bakom förslaget att göra det kriminellt att släppa binärer utan källkod, vill vi inte ställa oss bakom ett nytt förbud mot att dela med sig av vissa ettor och nollor, hur hedervärt syftet än må vara.<br>
<br>
Så sammanfattningsvis är Piratpartiets agenda både bredare och smalare än i var fall rörelsens för fri programvara. Därför är det på sin plats att påpeka att vi inte är en och samma rörelse.<br>
<br>
Men vi pirater tycker utan tvekan att frikodare är bra och hedervärda människor, som tillför något mycket värdefullt. Och vi vill och hoppas att alla frikodare ska komma fram till ståndpunkten att Piratpartiet i vart fall är det bästa, eller i praktiken möjligen det enda, sättet att få stopp på mjukvarupatenten. Och blir det inte stopp på mjukvarupatenten är risken överhängande att de på sikt förvandlar hela frikodsrörelsen till en hobbyföreteelse på marginalen. Det vill vi göra allt för att förhindra.<br>
<br>
<br>

Vad är det som hindrar Piratideologin från att innehålla kampen för öppen källkod?

<br>
Ingenting alls. Principprogrammet innehåller flera skrivningar om att öppen källkod är bra och bör uppmuntras, och det är något som vi verkligen tycker allihop. Piratideologin innehåller redan idag kampen för öppen källkod som en central punkt.<br>
<br>
Även om våra krav inte på alla punkter är identiska med dem som rörelsen för fri programvara har, menar åtminstone jag att Piratpartiet är det enda valet för den som bryr sig om fria program och öppen källkod. Det finns inget annat parti som ens är i närheten av att brinna lika mycket för den frågan som vi.<br>
<br>
<br>

Hur kan det vara intressantare eller viktigare att t.ex. skaka fram en 5-årig upphovsrätt på t.ex, musik, eller kämpa för bättre regler för remixar? (...) Är det inte mycket viktigare och bättre om källkod kan vara fri och byggas vidare på än att man kan göra remixar av beatles låtar?

<br>
Det beror ju helt på vem man är och vilken genre man själv är verksam inom.<br>
<br>
För en musiker är det viktigare att kunna göra remixar utan att behöva vara rädd för att bli stämd för upphovsrättsintrång. För en programmerare är det viktigare att få skriva vilka program han vill utan att riskera att bli stämd för patentintrång.<br>
<br>
Det enda goda förskjuter inte på något sätt det andra. Tvärtom, så ser vi det som två aspekter av samma sak, och menar att de som bryr sig om upphovsrätt och de som bryr sig om patent måste göra gemensam sak för att nå framgång. Det är det Piratpartiet är till för. Jag skulle själv vilja påstå att båda är precis lika viktiga.<br>
<br>
Men ser man det krasst finns det en viktig skillnad mellan piratkopiering och frikodning, nämligen hur många personer som ser sig som direkt berörda av respektive fråga.<br>
<br>
Enligt SCB finns det 1,3 miljoner aktiva fildelare i Sverige. Hur många aktiva frikodare finns det? 1.300? Möjligen, men i vart fall inte 13.000. Det gör skillnad.<br>
<br>
Det behövs 225.000 röster för att komma in i riksdagen, och det behövs att många "vanliga" människor är intresserade av en fråga för man ens ska komma in i media. Enbart öppen källkod räcker inte som bas, helt enkelt.<br>
<br>
<br>
Jag hamnade själv i politiken för att jag <a href=http://www.glindra.org>är frikodare</a> och blev engagerad i frågan om mjukvarupatent. Jag höll på i ett år med att försöka få media och andra intresserade av mjukvarupatentfrågan, när den var som hetast i samband med EU-direktivet.<br>
<br>
Det gick skitdåligt. <br>
<br>
Nu föll det sig visserligen så att vi lyckades vinna striden om mjukvarupatentdirektivet nere i Bryssel ändå, men att skapa någon opinion eller debatt i svenska mainstream-media gick bara inte. Det var nätt och jämnt att ens IDG var intresserade. Frågan om mjukvarupatent är på tok för smal och specialicerad för att det ska gå att få upp den så att den syns på den politiska agendan.<br>
<br>
Men ändå ser jag frågan om mjukvarupatent (och därmed öppen källkod) som fullständigt central om vi ska kunna behålla någon frihet på internet på längre sikt. Om ett fåtal storföretag i praktiken får monopol på att tillhandahålla de program som behövs för att ta tillvara alla nya och spännande möjligheter som internet erbjuder och kommer att erbjuda, då spelar det knappast någon roll hur bra lagstiftning vi eventuellt kan få till på andra områden. "Code is law", som Lessig uttrycker det. Utan öppna alternativ är vi rökta på längre sikt, vad som än händer i övrigt.<br>
<br>
Så i mina ögon är den enda tänkbara vägen precis den som Piratpartiet har valt. Vi har både öppen källkod och piratkopiering på programmet, och mellan skål och vägg tycker kanske många av oss kan erkänna att det är öppen källkod de egentligen brinner mest för. Men vi accepterar att det är piratkopieringen som berör flest människor, och därför accepterar vi också att det är den fråga som drar till sig mest mediaintresse, och som de flesta kommer att förknippa oss med i första hand.<br>
<br>
Även om man <i>bara</i> skulle vara intresserad av att stoppa mjukvarupatenten permanent, är min bedöming att det bästa sättet är att göra som Piratpartiet gör, och låta den frågan mer eller mindre åka snålskjuts på piratkopieringsfrågan. <a href=http://forum.piratpartiet.se/Topic32184-110-1.aspx>Aktivism räcker inte</a>.<br>
<br>
Vill man förändra världen får man inte hålla sig för fin för att skaffa sig vänner som kan hjälpa en. Revolutionen är inget cocktail-party, som ordförande Mao så riktigt påpekade.

[Christian Engström]

<i>(ompostning)</i><br>
<hr><br>
<b>Hur PP:s politik påverkar öppen källkod</b><br>
<br>
Piratpartiet vill genomföra de här förändringarna:<ol><li>Nej till mjukvarupatent<br>
<li>Fri kopiering och användning för icke-kommersiella ändamål<br>
<li>Fem års ensamrätt för kommersiell användning<br>
<li>Förbud mot DRM<br>
<li>Frikodsvänlig offentlig upphandling</ol>Hur påverkar det frikodsrörelsen, och GPL-licensen i synnerhet?<br>
<br>
<b>1. Mjukvarupatent</b><br>
Den första punkten är viktigast. Mjukvarupatent är en realitet idag, även om de formellt saknar stöd i svensk och europeisk lag. Men lagen kommer att ändras om ingen sätter stopp för det. Nu håller patentlobbyisterna på som bäst med att pusha för Gemenskapspatentet. Om det införs räcker det med en enda prejudicerande dom från det europeiska patentverket EPO för att mjukvarupatenten ska vara helt legaliserade.<br>
<br>
Det här är viktigt att ha i bakhuvudet när man diskuterar GPL och fri programvara.<ul><li>Mjukvarupatenten <i>kommer att</i> legaliseras - om ingen sätter stopp för det.<br>
<li>Patentintrång <i>kommer att</i> blir en straffrättsligt kriminell handling enligt EU:s sanktionsdirektiv (IPRED) - om ingen sätter stopp för det.<br>
</ul>I dagsläget ser jag ingen annan politisk kraft än piratpartiet som ens har en chans att sätta stopp för mjukvarupatenten. <a href=http://swpat.ffii.org>FFII</a> gjorde ett jättejobb som stoppade mjukvarupatentdirektivet, men jag tror inte de kommer lyckas i längden. <a href=https://www.piratpartiet.se/forum/Topic32184-110-1.aspx>Aktivism räcker inte</a>, det är min fasta övertygelse.<br>
<br>
Blir mjukvarupatent helt legaliserade är det slut med frikodsrörelsen, utom möjligen som ett litet hobbyfenomen på marginalen. För något år sedan rapporterades det att <a href=http://news.zdnet.com/2100-3513_22-5291403.html>Linux bryter mot 283 patent</a>. Den siffran är fel. Linux inkräktar på precis hur många mjukvarupatent som helst. Det gör <i>alla</i> meningsfulla datorprogram, vare sig de är öppen källkod eller inte. Ännu har ingen givit sig på just Linux och hotat med patentvapnet. Men andra frikodsprojekt har fått lägga ner efter att ha blivit hotade av patentjurister.<br>
<br>
Så egentligen kan man tycka att vidare är diskussion onödig. Utan piratpartiet blir det förbjudet att släppa meningsfulla projekt under GPL. När man diskuterar hur piratpartiets förslag på upphovsrättens område påverkar frikodsrörelsen ska man komma ihåg att alternativet är en kriminalisering av frikodarna. Så illa är läget.<br>
<br>
<b>2. Fri icke-kommersiell användning</b><br>
Med piratpartiets balanserade upphovsrätt blir det lagligt att ta ett GPL-projekt, göra förändringar i koden och släppa resultatet som enbart binärfiler, under förutsättning att man inte tar betalt för programmen. Teoretiskt sett blir det lagligt. Men finns det någon anledning att tro att många skulle göra det?<br>
<br>
Den huvudsakliga anledningen till att man skriver datorprogram och släpper dem gratis är att man vill ha respekt och uppskattning från andra frikodare. Det gäller både för individer som gör det för sitt personliga nöjes skull, och för företag som vill skaffa sig ett gott rykte i programmerarkretsar.<br>
<br>
Om någon bryter mot andan i GPL genom att bygga vidare och enbart publicera binärfiler får han ingen sådan respekt och uppskattning. Tvärtom skulle han endera bli ignorerad (troligast) eller skarpt kritiserad av alla dem som han ville få uppskattning ifrån. Även om det skulle vara teoretiskt sett lagligt att göra det, kan jag inte se något som helst syfte. Då behövs det ingen lag som förbjuder det.<br>
<br>
Man kan jämföra med hur det är inom forskarvärlden. Det finns ingen lag som förbjuder en forskare att publicera förfalskade resultat. Vill man göra det så är det fullständigt lagligt på alla sätt och vis. Men gör man det en enda gång är man utesluten ur forskargemenskapen för alltid. Ingen kommer respektera en, ingen kommer vilja samarbeta med en och ingen kommer lyssna på något man säger i fortsättningen. För en forskare är det ett långt värre straff än lite böter som man kan betala och gå vidare.<br>
<br>
Därför ser jag inte den fria icke-kommersiella användningen som något problem i verkligheten för GPL-kodarna.<br>
<br>
<b>3. Fem års kommersiell skyddstid</b><br>
Piratpartiet vill att den kommersiella ensamrätten begränsas till fem år. Efter fem år är det alltså okay att ta ett GPL-projekt, göra förändringar och tillägg, och sälja resultatet för pengar. Om man vill kan man formulera det som att när ett GPL-projekt inte har uppdaterats på fem år förvandlas det automatiskt till BSD-licens. Det är enda innebörden.<br>
<br>
Det här kan man tänka sig att det kan komma att förekomma i praktiken. Men jag kan inte se att det skulle vara till någon skada för frikodsrörelsen.<br>
<br>
I det här fallet handlar det alltså om kod som är minst fem år gammal. Projekt som utvecklas i någon betydande omfattning får ju ny copyright på de senare versionerna vartefter de släpps. Om ett kommersiellt företag väljer att använda fem år gammal kod är det frågan om endera av tre olika fall:<br>
<ol><li>Projektet utvecklas fortfarande, men företaget tar en äldre version och vidareutvecklar den.<br>
<li>Projektet är övergivet och utvecklas inte längre (fastän det skulle behövas).<br>
<li>Projektet är färdigt och "perfekt" (alltså tillräckligt bra som det är).<br>
</ol><br>
I det första fallet har frikodsrörelsen fått fem års försprång framför de kommersiella krafterna. Om det inte räckte för att den fria produkten ska vara bättre än den kommersiella tycker jag frikodarna har misslyckats. Då har de ingen moralisk rätt att förbjuda andra att försöka också. Tvärtom skulle konkurrensen från den kommersiella produkten antagligen göra frikodarna gott.<br>
<br>
För att ta ett konkret exempel: om Microsoft eller någon annan fick för sig att ta Emacs 21.1 och vidareutveckla det till en modern kommersiell produkt skulle jag personligen välkomna det med entusiasm. Då kanske det äntligen skulle bli lite fart på utvecklingen av den fria versionen (vilket min själ skulle behövas ). Och även om det inte hände skulle jag åtminstone ha valmöjligheten att betala för att få tillgång till en modernare version.<br>
<br>
Samma sak gäller i de andra två fallen. Om ett projekt som har varit övergivet i fem år kan kan jag inte se någon anledning till varför det ska vara förbjudet för vem som helst, inklusive företag, att plocka upp bollen och göra ett försök att få till någonting bra om de så önskar.<br>
<br>
Och om någon kan hitta på ett sätt att förbättra och bygga vidare på något som betraktats som "perfekt" i fem års tid, då var det tydligen inte så perfekt trots allt. Om det inte har räckt med fem år för att frikodarna skulle upptäcka det, kan väl även andra få försöka.<br>
<br>
Därför ser jag inga avgörande nackdelar för frikodsrörelsen med att skyddstiden kortas till fem år.<br>
<br>
<b>4. Förbud mot DRM</b><br>
En del frikodare oroar sig för att de stora mjukvaruproducenterna ska kunna uppnå en situation som är nästan lika illa som dagens genom att hemlighålla sin källkod och proppa programmen fulla med DRM. De har då missat att piratpartiet vill förbjuda DRM.<br>
<br>
Det stämmer att det inte nyttar något till att införa förnuftig lagstiftning, om man samtidigt tillåter de stora företagen att både skriva sina egna lagar och på teknisk väg säkerställa att de efterlevs. Men det har vi alltså tänkt på.<br>
<br>
<b>5. Frikodsvänlig offentlig upphandling</b><br>
Den offentliga sektorn är en mycket stor inköpare av programvara av alla de slag. Det går att uträtta väldigt mycket genom att justera reglerna för offentlig upphandling. Allt behöver inte skrivas i lag för att få effekt.<br>
<br>
För det första vill vi få stopp på upphandlingar som redan i anbudsanmodan säger att det ska vara produkter från en viss leverantör. Att det står "ska kunna hantera Word-dokument" är ett okay krav, att skriva "ska inkludera Word för ordbehandling" ska inte vara okay.<br>
<br>
För det andra kan man ta med som ett skall-krav i upphandlingar där det är lämpligt att källkoden måste ingå när systemet levereras. Anbud som bygger på öppen programvara klarar ju det kravet utan att göra något särskilt, men leverantörer av proprietär programvara skulle ställas inför ett val. Endera går de med på att deponera källkoden så att staten kan släppa den fri när copyrighten går ut efter fem år, eller så får de inte sälja till den svenska staten.<br>
<br>
Det kommer förstås att bli mycket gnäll från Microsoft och Oracle, men när de har fått gråta ut ordentligt i media har de ändå ett företagsekonomiskt beslut att fatta. Endera deponerar de källkoden, eller så får de acceptera att svenska staten i fortsättningen väljer lösningar som är baserade på Linux, Open Office och MySQL istället.<br>
<br>
Det är i och för sig tänkbart att vissa av de stora programvaruleverantörerna väljer att dra sig ur den svenska offentliga marknaden hellre än att publicera koden, men det drabbar i så fall i första hand dem själva. Den här typen av krav ska man ju bara ha med när det finns anledning att tro att det kommer komma in fullgoda anbud som klarar av öppenhetskravet. Och när resten av Europa följer Sveriges väg tror jag i vart fall inte att de stora elefanterna kommer att orka hålla ut längre. Den offentliga sektorn i hela Europa är en mycket tung aktör, så det finns mycket man kan styra via upphandlingarna.

[John Nilsson]

Christian Engström (2007-Apr-24)Rickard Stallman själv ser proprietär programvara som något av naturen ont, som bör bekämpas med alla medel. Det håller vi inte med om. Vi ser öppen programvara som någonting väldigt bra och positivt, men vi menar att även ofria program kan ha ett existensberättigande. Vi vill se en värld där fria och ofria program kan samexistera och kunkurrera på lika villkor.

Det här väl ändå inte sant. Det som är sant är väl snarare att vi inte har en tagit ställning i frågan.

Om fri programvara ska skaffa sig totalt världsherravälde får den göra det på egna meriter, inte med hjälp av lagstiftning som omöjliggör eller försvårar för kommersiella alternativ.

Fri Programvara står inte i konflikt med kommersiella alternativ.



“Commercial” is not the opposite of Free-Libre / Open Source Software (FLOSS)

Även mindre kompromisslösa frikodsförsvarare än Richard själv har också uttryckt oro över att vi vill begränsa och förkorta upphovsrätten, utan att samtidigt lagstifta om att källkoden måste göras tillgänglig när skyddstiden går ut. Eftersom GPL bygger på upphovsrätten oroar de sig över att ondsinta företag skulle kunna ta fem år gammal GPL-kod och bygga in den i helt slutna program, om Piratpartiets upphovsrättslagstiftning gällde. Därför skulle de vilja se ett lagstadgat krav på publicering eller deponering av källkoden för alla program.

Något allternativ kan vara värt att titta på. Kanske är ett "lagstadgat krav på publicering" för "våldsamt" men det utesluter inte andra modeller med samma syfte.

Det tycker vi är att gå för långt. Jag har argumenterat mot det förslaget bland annat <a href=http://forum.piratpartiet.se/FindPost62691.aspx>här</a>. Även om man kan sympatisera med motiven bakom förslaget att göra det kriminellt att släppa binärer utan källkod, vill vi inte ställa oss bakom ett nytt förbud mot att dela med sig av vissa ettor och nollor, hur hedervärt syftet än må vara.

Än en gång. "Vi" har väl ingen åsikt i frågan? Jag vet inte om jag stödjer Stallmans linje fullt ut, men jag börjar iaf misstänka att någon form av reglering kan vara av nytta på området.

[Christian Engström]

John Nilsson (2007-Apr-24)

Det här väl ändå inte sant. Det som är sant är väl snarare att vi inte har en tagit ställning i frågan.

Det är väl en tolkningsfråga. Jag ser skrivningarna om att vi vill motverka monopol som att vi är för öppen programvara, men det har framgått att inte alla läser dem så. I vart fall är det ju den formuleringen som vi ska förtydliga.

Fri Programvara står inte i konflikt med kommersiella alternativ.

Med "kommersiella alternativ" menar jag här proprietär programvara som inte är släppt under en öppen källkodslicens. Naturligtvis kan även fri programvara säljas kommersiellt, men det var inte det jag avsåg just här.



Hur som helst håller helt med om att det inte finns någon konflikt.

Än en gång. "Vi" har väl ingen åsikt i frågan?

Jo, det tycker jag nog, i och med att det inte finns något sådant förbud i lagen idag, och vi inte har någon ändring av den lagstiftningen på programmet.



Men återigen, själva syftet med den här tråden är ju att vi ska formulera vad vi tycker om öppen källkod lite mer detaljerat (och mycket mer begripligt ).

[John Nilsson]

Christian Engström (2007-Apr-24)Men återigen, själva syftet med den här tråden är ju att vi ska formulera vad vi tycker om öppen källkod lite mer detaljerat (och mycket mer begripligt ).

Då kan jag ju summera min inställning lite.



Jag håller med Stallman om att proprietär programvara är oetisk, har man nyttig kunskap så skall man dela med sig. Men jag vet inte hur långt jag är beredd att gå på det. Jag kan ju tycka att det är oetiskt att vara otrogen utan att vilja stifta speciella lagar. Jag vill väl säga att det mer oetiskt att tvinga källkod ur någon med våld. (Vilket en lagstiftning om saken skulle kunna innebära).



Det finns många fördelar med öppen källkod som jag håller med Stallman om att konsumenter inte värdesätter tillräckligt (det där med ekonomi och rationellt beteende) eller är i ett förhandlingsläge att kräva. Men jag vet inte om problemen (sans copyright) är så stora så att det skulle motivera ett publiceringskrav.



Det som dock gör mig mest fundersam är huruvida FOSS kräver mer reglering än public domain för att fungera på det vis som det gör. Har GNU/Linux dominas över *BSD att göra med hur allmäningen regleras? Skall vi tolka industrins intresse i GPL som att de behöver copyleft för ett fungerande sammarbete? Riskerar vi att ta död på FOSS och andra commons-based peer production-former om området helt avregleras?

[Richie]

John Nilsson (2007-Apr-25)Jag vill väl säga att det mer oetiskt att tvinga källkod ur någon med våld. (Vilket en lagstiftning om saken skulle kunna innebära).

Jag håller med. Däremot kan man ju tänka sig ett incitament för att publicera källkoden av typen att man får ett grundskydd (i t.ex. fem år) om man håller på källkoden, men får någon form av utökat skydd i lagen om man publicerar källkoden.



Lite filosofisk bakgrund:

En av de logiska tankevurporna som gjordes när binär programvara upphovsrättsskyddades var ju att alla andra skyddade verk var "öppna" i den meningen att man med egna ögon kunde se eller höra dem, direkt. Källkod kan ju också läsas av människor, även om kanske inte alla begriper den. Binära program saknar helt den egenskapen. Det är lite som (nej, inte ännu en dålig analogi!) ett musikstycke som enbart kan spelas upp på en viss typ av spelare där det av någon anledning är nästintill omöjligt att härleda noterna. Enligt den traditionella synen på upphovsrätt är det alltså egentligen bara källkoden som kan skyddas, inte binärerna eftersom de i sig saknar verkshöjd. Och exakt så var situationen fortfarande en bra bit in på 80-talet, innan praxis ändrades. Man kan också notera att både Hogia och SPCS sålde bra med program redan innan...



Den här tankebanan uttrycks annorlunda i en av dinosauriestripparna (som jag givetvis inte hittar nu) där den ena dinosaurien gör observationen att alla MP3-låtar (eller andra binärkodade verk för den delen) kan uppfattas som ett stort tal med ett par, tre miljoner siffror och att det i sin tur kan ses som ett visst antal tidsenheter och då kan överföras genom att nån säger "start" respektive "stopp" vid vissa tidpunkter. Vari ligger verkshöjden i en viss tidsrymd, eller i en sifferserie?



Jag ser det alltså som att källkoden och den resulterande binären hör ihop och att den ena inte bör skyddas fullt ut utan den andra.