![]() |
||||||||
| ||||||||
(#1)
|
|
Citat:
Patentlagen, exempelvis, reglerar bara för "yrkesmässig" användning av patenterade uppfinningar. När det gäller icke yrkesmässig användning är det fritt fram att utnyttja hur många patent man vill. Lagstiftaren gör en tydlig skillnad på vad som är kommersiellt och icke-kommersiellt. Och det finns gott om andra exempel. Bärplockning ska nå upp till vissa volymer för att räknas som kommersiell. Konstnärlig verksamhet måste dra in vissa intäkter för att konstnärsmaterialen ska vara avdragsgilla. Hur det bedöms när ideella föreningar tjänar pengar beror på en massa omständigheter. Man får ligga med någon som man bjudit på en öl utan att det faller under sexköpslagen. Och tjunitton andra olika lagrum i olika sammanhang. Rent lagtekniskt är det en fördel om man kan hitta någon existerande definition i någon lag som redan finns. Då finns det redan en praxis att falla tillbaka på, vilket är bekvämt och bra, och gör att man kan veta vad som gäller i de flesta fall redan från början. Men även om det av någon anledning inte går, är det inte hela världen. Skulle det mot förmodan inte finnas någon gammal definition att falla tillbaka på, får lagstiftaren helt enkelt skriva en ny. Det kan han. Hela justitiedepartementet är fullt av välavlönade jurister vars enda jobb det är att kunna lösa den typen av frågor, och det är de bra på att göra. Nästan alla lagar som finns innehåller gränsdragningsproblematik, men det är det juridiska systemt vant vid och kan hantera. Vi behöver inte vara oroliga för den här saken, och vi behöver inte känna att det är vårt ansvar som parti att komma upp med en juridiskt vattentät definition. Vår uppgift är bara att tala om vad det är vi vill, och då är formuleringen "kommersiellt bruk" alldeles tillräcklig. Att formulera den slutliga lagen är ett jobb för de tjänstemän som lyder under den regering bestämmer sig för att införa en rimlig upphovsrätt. Vilken regering det nu blir. |
||
|
|
|
(#2)
|
(#3)
|
|
Citat:
Och jag håller med dig om att de har fel. Det finns inget sådant direkt samband. Samtidigt är det ganska självklart att en utgivare drabbas av förluster om dess marknad drunknar i olagliga gratiskopior. Inte för att alla som väljer piratkopian skulle ha köpt till fullpris annars, men för att en andel skulle ha gjort det. Ju fler som väljer piratkopior, desto större blir den andelen i absoluta tal. En utgivare borde ganska lätt kunna räkna ut, på några procent när, hur stora förlusterna blir genom att göra historiska jämförelser. Citat:
Men säg något du kan tänka dig då. Citat:
Nu uttrycker du dig sådär försåtligt igen. Du har studerat de stora populisterna va? "Vi tänker föreslå något som alla blir nöjda med", är ju inget uttalande alls! |
||||
|
|
|
(#4)
|
|
förvärvssyfte är väl när man på något sätt ger/säljer/byter bort något, oavsett pris eller kostnad....
Det står ju bland annat i lagen om dekoderutrustning att man inte i förvärssyfte får inneha produkter som kan användas för att titta på betalTV gratis.... (i denna lag passar det bra med förvärvssyfte. men i andra lagar, kan definitionen behövas. Tex när en billig tjänst inte får nyttjas i kommersiellt syfte) Frågan är när man ska anse det vara kommersiellt?? Vissa juridiska avtal/lagar säger att det räknas som kommersiellt om man på något sätt använder det inom ett företag. Det innebär att alla enskilda företagare räknas som kommersiella, oavsett om det ska nyttjas "utanför" företaget, eftersom han själv ÄR företaget (och då nyttjar han det inom företaget). Ett annat problem är om en anställd nyttjar en produkt i privat syfte, fast i ett företag's lokaler eller datorer. Andra avtal/lagar säger att sålänge man tjänar pengar(vinstsyfte) på det räknas det som kommersiellt. Dvs att använda något internt i ett företag räknas inte som kommersiellt, men att få en inkomst pga innehavet av produkten räknas som kommersiellt. Men vad gäller då om man visar produkten tillsammans med reklam. Hur mycket måste reklamen vara åtskild från produkten för att det inte ska räknas som vinstsyfte? -------------------------------------------------------------------------------- Kanske denna definition är bäst: "Med kommersiellt nyttjande innebär det när en produkt eller tjänst tillhandahas på ett så sätt att det innebär en kostnad i pengar eller produkt för att nyttja eller ta emot produkten eller tjänsten. Med kostnad innefattas alla kostnader kopplade till nyttjande/emottagande av produkten." Det täcker ju allt säljande och bytande, samt när man skickar med produkten vid "på köpet" eller "medlemspremie"-kampanjer (om medlemsskapet kostar pengar)... Eftersom båda dessa alternativ kräver att kunden betalar pengar.... Men kampanjen "Den första som besöker våra nya lokaler får en produkt gratis" räknas INTE som kommersiell eftersom bensinkostnaden är undantagen ("Med kostnad..."). Sedan om produkten finanseras med reklam på/i produkten, eller produkten används för att locka kunder, så kommer det med definitionen INTE räknas som kommersiellt nyttjande (eftersom det inte innebär en kostnad för kunden). OBS! jag har använt ordet "produkt" eller "tjänst" i texten eftersom jag är EMOT att copyrightlagarna gällande privat nyttjande avskaffas, eftersom skivbolagen/mjukvarubolagen förlorar inkomster på detta. Däremot borde alla verksformer jämställas i lagtexten (och få samma skydd som mjukvara), vilket innebär att om en artist bestämmer att man bara får lyssna på låten 3 ggr så ska man bara få lyssna på den 3 ggr, oavsett om det finns spärr eller inte, utan man ska vara skyldig att läsa ev avtal som följer med skivan. (precis som med mjukvara) Lagdefinitionen kan istället användas generellt i lagboken, så när ordet "kommersiellt" används i en lagtext, så innefattar det ovanstående, så att man kan använda det i andra sammanhang, som INTE rör copyright, tex när en viss tjänst inte får nyttjas i kommersiellt syfte |
|
|
|
|
(#5)
|
|
Citat:
I så fall kanske det är en lite väl generös definition av icke-kommersiell, jämfört med vad jag hade tänkt mig. Men det är ett intressant utkast. |
||
|
|
|
(#6)
|
|
läste du den understrukna texten? Det var i andra sammanhang som man kan ha den definitionen....
För problemet är ju, att hur långt ska reklamen vara från "produkten" för att det inte ska anses vara i vinstsyfte? Och om vi säger att TV4 tar bort sin reklam, och lägger den på sin hemsida istället... Ska dom fortfarande inte få använda sig av produkter som har förbjudit kommersiellt nyttjande? Om det är OK i det fallet, så titta på följande "case": Om TV4 istället gör så här: Ingen reklam i kanalen Krypterar sin kanal med en 8-siffrig PIN-kod. En webbsida. För att få en pinkod, måste man gå igenom några sidor med mängder av reklam. Hur ska detta behandlas i lagen? Och det finns ju vissa "företag" som tjänar på donationer... Ska detta räknas som vinstsyfte? (Det är ju kunderna själva som ger pengar frivilligt till företaget, ska företaget då tacka nej till det?) ...................................... Man kan ju också använda dagens definition av kommersiell, dvs inom ett företag. Men det innebär ju att enskilda företagare stängs ute från vissa juridiska rättigheter som inte är tillgängliga i kommersiellt syfte... |
|
|
|
|
(#7)
|
|
[quote]
Citat:
Hej Sebastian! ![]() Förvärvssyfte är när man gör något för att tjäna pengar. Begreppet brukar förknippas med att en verksamhet är "yrkesmässig". Det är ju detta pirater brukar hävda: att de, ju, delar med sig gratis av sina kopior. Problemet är ju, ur ett konkurrensperspektiv, att gratiskopior är den farligaste konkurrens man kan utsättas för. Och som sagt - jag har inga problem alls med tanken att en artist eller utgivare konkurrerar med andra artister eller utgivare genom att ge bort material gratis. Förutsättningen är då att gratisartisten själv har skapat det material han ger bort - inte stulit det från sina konkurrenter. |
||
|
|
|
(#8)
|
|
En annars intressant distinktion är den som Benkler gör i sin bok. Hans skiljer på "market-based" och "nonmarket-based". <br>
http://www.congo-education.net/wealt...rks/part-1.htm<br> Citat:
<br> http://www.congo-education.net/wealt...orks/ch-02.htm<br> Citat:
<br> Citat:
<br> Fast då kvarstår iofs problemetiken vi hade från början. Var går den definitiva gränden mellan en marknadsbaserad transaktion och en ickemarksbaserad sådan? |
||||
|
(#9)
|
|
Citat:
Men som sagt, upphovsrättslagen innehåller redan begreppet "i förvärvssyfte", så det är inte alls säkert att det ens behövs någon ny definition. |
||
|
|
|
(#10)
|
|
Ämnet dök upp i kommentarerna på min blogg, så jag passade på att skriva ett inlägg om det här: http://christianengstrom.wordpress.c...-kommersiellt/
|
|
|
|
|
![]() |
| Ämnesverktyg | Sök i det här ämnet |
| Visningsalternativ | |
|
|
Liknande ämnen
|
||||
| Ämne | Startat av | Forum | Svar | Senaste inlägg |
| Var går gränsen? | Frihet är svaret. Hur löd frågan | Nyhets- och debattartiklar | 3 | 2010-02-24 15:14 |
| En tråd för oss rationella icke-utopister och icke-konspirationsteoretiker | Winston Smith | Övrig diskussion | 82 | 2008-05-24 17:39 |
| USA får kopiera hela din dator vid gränsen | Stefan Flod | Nyhets- och debattartiklar | 8 | 2008-04-29 13:41 |
| Kommersiellt genombrott för fildelning | Christian Engström | Nyhets- och debattartiklar | 1 | 2007-11-06 23:03 |
| Dagens Media: Var går gränsen för att kopiera blogginlägg? | Rick Falkvinge | Nyhets- och debattartiklar | 12 | 2007-09-18 23:59 |